lördag 11 december 2010

Än så är det långt till vår.

Idag har varit en turbulent dag. Jag vaknade av meddelandesignalen på mobilen, en vän som ville att jag skulle med på vernissage och julmarknad. Ärligt talat var min första tanke NEJ. Idag är en sådan dag då jag helst bara legat i soffan med ensamheten. Men.. hon som jag behövde komma ut och göra nått. Så blev lite gratisöl under vernissagen och en julmarknad som ja.. markerade hur fattig jag faktiskt är. En liten fika på Kafferosteriet blev det iallafall också.

Nu när jag är hemma igen har kraften sugits ur mig. Saknar pappa nått så fruktansvärt, och min hjärna spelar hjärnspöken. Jag tycker jag ser honom överallt. Och som om inte det var nog så startade jag de två låtarna som spelades under begravningen. Jag trodde det skulle vara skönt att få gråta ut lite. Men nu känner jag mig bara hemskt ensam istället.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar